Laglotten – en rätt till arv som alltid gäller
Ett barn har alltid rätt till arv efter en förälder. Barnen har alltid rätt till hälften av förälderns kvarlåtenskap och föräldern kan inte testamentera bort den delen. Denna del av arvet kallas för laglott. Om den avlidne har flera barn så delar de lika på laglotten. Om barnet har avlidit före föräldern så har barnbarnen rätt till laglotten.
Om den avlidne var gift och inte hade barn med någon annan än den efterlevande maken så får barnen vänta på sitt arv tills bägge föräldrarna gått bort.
Hade den avlidne barn med någon annan än den efterlevande maken så har de barnen rätt att omedelbart få ärva sin förälder.
En förälder kan upprätta ett testamente och bestämma att arvet ska gå till någon annan än barnen från ett tidigare förhållande. De barnen har ändå alltid rätt till sin laglott, alltså hälften av vad de skulle ha fått om det inte upprättats något testamente.
Om en förälder testamenterar bort laglotten så måste barnet begära ut sin laglott vid bouppteckningssammanträdet eller vända sig till tingsrätten för att få ut sin del. Om en förälder kort före sin bortgång skänker bort så mycket tillgångar att barnen inte får ut sin laglott så kan barnen begära att gåvan ska återbetalas till dödsboet.
Ett barn som får ut sin laglott har rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. Det innebär att barnet får ut resterande andel av arvet efter den förälder som först avlidit när bägge makar gått bort.
