Så här går en bouppteckning till

En av dödsbodelägarna utses till bouppgivare och ska reda ut vad som finns i dödsboet. Dödsbodelägarna utser dessutom två förrättningsmän, till exempel jurister eller andra utomstående som inte har någon del i dödsboet. Förrättningsmännen kallar till ett bouppteckningssammanträde, där de presenterar ett förslag till bouppteckning och lämnar uppgift om det finns något testamente.

Dödsbodelägarna får ta del av testamentet och kan sedan godkänna eller välja att inte godkänna det. Om man inte godkänner testamentet så måste det klandras i tingsrätten inom sex månader. Annars gäller testamentet även om det är felaktigt.

Det är bara de delägare som klandrar testamentet som får ta del av utfallet av en ändring av detta.

Kan delägarna inte komma överens så kan någon av dem ansöka om en boutredningsman. Ansökan görs till den tingsrätt där den avlidne var folkbokförd. Tingsrätten ger då en advokat i uppdrag att reda ut dödsboet. Om det blir nödvändigt kan boutredningsmannen fatta beslut om arvskifte mot delägarnas vilja.

Om det inte finns några tillgångar i dödsboet, eller om skulderna överstiger tillgångarna, blir det ingen fördelning. Kvarvarande skulder övertas inte av de efterlevande vid ett arvskifte.

Mer information om bouppteckningar hittar du hos skatteverket.se. Har du frågor eller behöver hjälp står våra jurister också till tjänst.